30 år i byggbranschens tjänst

I en tid där folk byter jobb med samma frekvens som underkläder finns det några lysande undantag. Thomas Nygård är ett sådant. Han har nyligen firat 30 år som anställd på Sveriges Byggindustrier och ser tillbaka på ett rikt arbetsliv fyllt av spännande möten med människor.

Thomas är född i Pajala och startade sin yrkeskarriär på Tekniska kontoret på orten i början av 70-talet där han i huvudsak arbetade med byggnadskontroll och besiktningar. 1988 gick flytten till Luleå och en ny tjänst på Norrbottens Byggmästareförening.
På den tiden hade samtliga län i Sverige egna byggmästareföreningar, som var anslutna till arbetsgivareorganisationen Byggentreprenörerna. 2001 bildades Sveriges Byggindustrier (BI) och tog över all arbetsgivarorienterad verksamhet från föreningarna.

Thomas har deltagit i åtskilliga löne- och kollektivavtalsförhandlingar under tre decennier och minns med glädje och stolthet tillbaka på den respekt och förståelse parterna visat varandra under åren. Även om man haft väldigt olika uppfattningar i inledningen har man på något vis hittat en samsyn och närmat sig varandra för att slutligen knyta ihop säcken och ta varandra i hand.
De flesta mötena finns dokumenterade i Thomas bunt med planeringskalendrar från 1988 och framåt.

Men det är framförallt fantastiska arbetskamrater och mustiga möten med byggnadsarbetare, fackbasar, platschefer och arbetsledare ute på byggarbetsplatserna som har hållit Thomas kvar på sin post under alla år. Redan tidigt i karriären funderade han mycket kring det förlegade och förhärskande ackordslönesystemet i byggbranschen. Redan första arbetsveckan träffade Thomas Byggmästareföreningens ombudsman i Kiruna, Rustan Nyqvist, och dryftade acckordsfrågan med honom. Rustan hade en ganska klar uppfattning om möjligheterna att avskaffa den löneformen – “Thomas, jag kommer att ligga sex fot under jorden och du kommer att vara gråhårig innan ackordslönen läggs på hyllan”. Med facit i hand så var nog inte den gode Nyqvist så fel ute.

“Vår bransch har en inneboende tröghet och verkar ha en lite lägre förändringsvilja än omvärlden. Jag tror att vi måste skapa ännu attraktivare kollektivavtal för att skapa bättre förutsättningar för nyrekrytering till branschen. Vi har till exempel alldeles för få tjejer på yrkesarbetarsidan. Det är ett stort utvecklingshinder. En annan fråga som diskuteras flitigt och behöver lösas är hantering av utländsk konkurrens”, avslutar Thomas